Tvättstugan – en hållbar lösning

Sveriges första moderna tvättstuga skapades under 1900-talets första hälft för att underlätta vardagen för husmödrarna. Tvättstugan var en bärande lösning för att nå en ökad välfärd för alla, helt enkelt genom att dela på resurserna. Den grundtanken gäller än idag och känns mer relevant än någonsin, då den inte bara har ekonomiska fördelar, utan även miljömässiga.

En tvättstuga med gemensam utrustning

Sparar tid – här blir hela veckotvätten klar på tre timmar – och man får loss massor av dyrbar fritid som kan användas till annat. Och tid vill vi ju ha. Eller hur?

Sparar pengar – i tvättstugan krävs färre maskiner. Det sparar pengar redan vid inköp och naturligtvis på installation, service och underhåll.

Sparar miljön – professionella maskiner är effektivare. Miljöbelastningen blir lägre vid användning, men också vid tillverkningen eftersom färre produkter behöver tillverkas.

Professionella maskiner håller också längre. Detta är precis vad forskarna idag efterfrågar: Produkter med en lång beräknad livslängd och låga livscykelkostnader. Till skillnad från slit-och-släng-produkter som ju är det sämsta för miljön.

Matematik för dig som redan har en tvättstuga

Om den befintliga tvättstugan består av riktigt gamla maskiner, så ligger den årliga driftskostnaden på över 80 000 kr (för en torktumlare, ett torkskåp och två tvättmaskiner). En stor anledning till att det blir så dyrt är att äldre maskiner saknar ett inbyggt viktmätningssystem som sparar vatten vid halvfulla maskiner.

Med den senaste lågenergitekniken kan vi till och med mer än halvera kostnaden jämfört med dagens standardteknik, som alltså säljs idag. Då kan vi spara hela 185 860 kr under en tioårsperiod om vi jämför med helt ny utrustning utan LE-teknik.

Det är till och med så att under tio år sparar man in mer pengar än vad man får ge för maskinerna. Men de är byggda för att hålla i 15 år, och då kan ni snabbt räkna ut att det är en ganska trevlig investering.